Antagning via högskoleprov

• Högskoleprovet som skiljekriterium
• Fakta om högskoleprovet
• Ansökande och antagna
• Antagningspoäng

Kvoten HP är tillgänglig för dem som uppfyller behörighetskraven och har ett (fortfarande giltigt) resultat från högskoleprovet.

Ett bra resultat på högskoleprovet öppnar dock inte bara dörren för antagning via HP-kvoten, som omfattar minst en tredjedel av antagningsplatserna per lärosäte, det kan dessutom spela en avgörande roll för antagningen via andra antagningskvoter.

Till att börja med används högskoleprovet i stor utsträckning inom de lokala, alternativa urvalen som omfattar upp till en tredjedel av antagningsplatserna per lärosäte. Dessutom används högskoleprovet som extra skiljekriterium för nästan samtliga betygskvoters antagningsplatser, för de tillfällen när flera sökande med samma ansökningspoäng konkurrerar om en plats - du kan läsa mer om denna "hp-urskiljning" nedanför.

Det är möjligt att träna sig till ett bättre resultat på högskoleprovet; man vinner mycket på att lära sig hur man ska tänka när man löser uppgifterna.

Högskoleprovet som skiljekriterium

När flera ansökande har samma ansökningspoäng används normalt lottning för att avgöra i vilken turordning de blir antagna.

För att minska inslaget av slump i betygskvoterna kan dock lärosätena välja att först rangordna dem inbördes utifrån deras poäng från högskoleprovet (hp), med innebörden att de som har högre hp-poäng blir antagna före dem som har lägre hp-poäng. Om flera ansökande har samma ansökningspoäng och samma hp-poäng blir det dock slumpen som avgör vem av dem som blir antagen först.

Samtliga lärosäten tillämpar antagning med hp-urskiljning för samtliga antagningsplatser i samtliga betygskvoter, inklusive BF, med undantag för Göteborgs Universitet där bara hälften av platserna per kvot omfattas av hp-urskiljningen.

Betygskvoterna berörs främst av hp-urskiljningen vid ansökningspoäng som är vanliga att ansökande har; poängskikt där det bara finns en ansökande påverkas inte alls medan hp-urskiljningen kan spela en mycket avgörande roll vid poängskikt där det finns många ansökande.

Betygskvoter som kännetecknas av att det finns många ansökande med maximal ansökningspoäng berörs särskilt mycket av hp-urskiljningen. BF-kvoten är det främsta exemplet på en sådan kvot, eftersom det finns många ansökande med 4,0 som folkhögskoleomdöme men bara ett fåtal BF-platser att konkurrera om. BII-kvoten (och den gamla BG-kvoten) har historiskt också kännetecknats av detta men i takt med att antalet ansökande med 22,50 sjunker utvecklas BII-kvoten mot att fungera mer som i föregående styckes beskrivning.

I betygskvoternas antagningstabeller anges "0,00" när den sist antagne i ett urvalsstegs hp-urskiljning inte har någon hp-poäng.

Fakta om högskoleprovet

• Antal provdeltagare
• Normering och poängfördelning
• Gamla högskoleprovet

Högskoleprovet ges två gånger per år och resultatet från ett prov är giltigt i fem år. Vid ansökan till högre utbildning används det bästa uppnådda resultatet som fortfarande är giltigt.

Den senaste versionen av högskoleprovet började användas under höstterminen år 2011. Den består av fler provdelar och är även uppdelat i två halvor; en med matematiska uppgifter och en med språkliga uppgifter. Maximal poäng per provhalva är 80 poäng. Som jämförelse bestod det gamla högskoleprovet av 80 språkliga uppgifter och 42 matematiska uppgifter, vilket skadade högskoleprovets duglighet som urvalsinstrument till matematiskt intensiva utbildningar.

Antal provdeltagare

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur antalet provdeltagare har utvecklats över tiden.

Källa:
Umeå Universitet

Normering och poängfördelning

Gränserna för olika normerade poäng bestäms genom statistisk analys av de utprövningsuppgifter som ingår vid provtillfällena. Analysen tar hänsyn till olika egenskaper hos provdeltagarna, till exempel akademisk erfarenhet.

Gränserna bestäms alltså inte av hur stor andel av deltagarna som uppnådde vissa poäng. Tanken med normeringssystemet är snarare att svårighetsgraden för en viss normerad poäng inte skall bero på vilka som råkar skriva provet vid ett tillfälle, vilket hade varit fallet ifall det var bestämt på förhand att en viss andel av deltagarna skulle få en viss poäng.

I styckena nedanför kan du se hur normeringsgränserna har utvecklats över tiden.

De två provhalvorna normeras var för sig; den sammanlagda poängen motsvarar genomsnittet av deras normerade poäng.

Normering: verbal del

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur normeringsgränserna har utvecklats för den verbala provdelen. Våren 2012 ströks 4 läckta uppgifter och den maximala poängen var därmed 76 poäng.

Källa:
Umeå Universitet

Normering: kvantitativ del

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur normeringsgränserna har utvecklats för den kvantitativa provdelen.

Källa:
Umeå Universitet

Poängfördelning

Både antalen och andelarna av provdeltagare som får en viss poäng varierar från provtillfälle till provtillfälle, beroende både på hur många det är som skriver provet och på vilka det är som skriver provet.

Höstterminen 2011 och vårterminen 2012 avrundades resultatet uppåt till en decimal men från och med hösten år 2012 används två decimaler.

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur många som har fått olika normerade provpoäng vid respektive provtillfälle.

Källa:
Umeå Universitet

Gamla högskoleprovet

Det gamla högskoleprovet bestod av 122 uppgifter fördelade på fem provdelar: ORD (ordförståelse: 40 poäng), LÄS (läsförståelse: 20 poäng), ELF (engelsk läsförståelse: 20 poäng), DTK (diagram, tabeller och kartor: 20 poäng) samt NOG (matematisk logik: 22 poäng).

Normering

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur normeringsgränserna utvecklades för det gamla högskoleprovet.

Källor:
Umeå Universitet
empezar hjälpte med provdata från år 2003 och bakåt

Poängfördelning

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur många som har fått olika normerade provpoäng vid respektive provtillfälle.

Källa:
Umeå Universitet

Ansökande och antagna

HP-kvoten slogs ihop med HA-kvoten höstterminen år 2008. Umeå Universitet hade inte någon kvot för högskoleprovet före höstterminen år 2009.

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa utvecklingen av antalet behöriga ansökningar inför urval 1, antalet antagna i urval 1 samt antalet antagna i urval 2.

Antagningspoäng

• Så läser du antagningstabellerna
• Antagningstabeller

Så läser du antagningstabellerna

För att se statistiken från äldre antagningstillfällen behöver du bara bläddra till höger i tabellerna.

"varav andel antagna"

Detta avser andelen antagna bland dem som hade den lägsta poäng som krävdes för antagning. Personer som i urval 1 eller urval 2 ströks från listan över ansökande, till exempel på grund av att de antogs till ett högre rangordnat alternativ, har inte räknats med.

"varav andel antagna eller erbjudna"

Detta motsvarar "varav andel antagna", plus alla som erbjöds reservintag - oavsett om de tackade ja eller nej till platsen.

"totalt reservnummer från urval 1"

Detta anger den sist reservintagnes reservnummer vid urval 1. Det skiljer sig från summan av de föregående reservnumrena i den utsträckning som reserver, med bättre placering än den sist antagne, tackade nej till sina platser inför urval 2.

Färgkoder i tabellerna

mer information visas om du pekar på rutan
information saknas
ingen antogs / möjligheten användes inte
kvoten fanns inte / möjligheten fanns inte

Antagningstabeller